Efter ensamhet och konstant hosta i en vecka är jag nu tillbaka i Katmandu. Blir varmt mottagen av hotellpersonalen som kommer ihåg mig och som har kvar alla de saker jag glömt där... Det första jag gör när jag kommer hit är att ta mig till resesjukhuset, ciwik. Måste kolla upp denna förbannade förkylning som nu hållet i sig i ca en månad. Senaste dagarna har jag dessutom haft väldigt ont i bröstet varje gång jag hostar eller böjer mig framåt. Efter röntgen kunde de konstatera att det inte var något allvarligt vilket känns väldigt skönt att veta. Fick antibiotika som ska ätas i fem dagar, förhoppningsvis gör det att jag snart frisknar till. Träffade en annan volontär på sjukhuset, verkar som alla volontärer hamnar där förr eller senare... Träffade även en Italiensk dam som hade gipsat armen. Hon hade blivit knuffade av stigen av en häst när hon vandrade. Föll två meter, fick flygas ut med helikopter men verkade mest upprörd över att hon inte kunde fullfölja sin vandring.
Trodde jag skulle vara ensam i Katmandu men det visar sig att det faktiskt är en hel del personer här som jag känner. En av vandringskompisarna, Mike, bor på hotellet bredvid mitt och jag tror jag ska försöka hänga mest med honom. Han är amerikanen med den breda dialekten. Igår var vi på en pub där några vid bordet bredvid frågade vart vi hade geten. Vet inte om vi hängt på samma pub för mycket eller om alla i Katmandu vet om vårt getinköp. Visar sig att Mike och Joe har sålt geten för 1500rupies. Med tanke på att vi köpte fighter för 5000 så var det ju ingen vidare affär, förhoppningsvis överlever han i alla fall till nästa Dashain.
Idag ska jag träffa en av de tjejer jag delade rum med under min första vecka i Nepal, ska bli kul att höra vad hon gjort sen dess. I övrigt ska jag försöka ta det lugnt och se till att bli frisk. Har ett av lyxrummet på hotellet denna gången vilket innebär att jag för första gången har både dusch och toa på rummet! Det bästa av allt är att jag har hela rummet för mig själv, så nu blir det lyxliv i Nepal i ett par dagar till dess att mamma, pappa och Maria kommer hit. Ser fram emot att se andra turister och att få vara lite mer normal.
Trodde jag skulle vara ensam i Katmandu men det visar sig att det faktiskt är en hel del personer här som jag känner. En av vandringskompisarna, Mike, bor på hotellet bredvid mitt och jag tror jag ska försöka hänga mest med honom. Han är amerikanen med den breda dialekten. Igår var vi på en pub där några vid bordet bredvid frågade vart vi hade geten. Vet inte om vi hängt på samma pub för mycket eller om alla i Katmandu vet om vårt getinköp. Visar sig att Mike och Joe har sålt geten för 1500rupies. Med tanke på att vi köpte fighter för 5000 så var det ju ingen vidare affär, förhoppningsvis överlever han i alla fall till nästa Dashain.
Idag ska jag träffa en av de tjejer jag delade rum med under min första vecka i Nepal, ska bli kul att höra vad hon gjort sen dess. I övrigt ska jag försöka ta det lugnt och se till att bli frisk. Har ett av lyxrummet på hotellet denna gången vilket innebär att jag för första gången har både dusch och toa på rummet! Det bästa av allt är att jag har hela rummet för mig själv, så nu blir det lyxliv i Nepal i ett par dagar till dess att mamma, pappa och Maria kommer hit. Ser fram emot att se andra turister och att få vara lite mer normal.
No comments:
Post a Comment