My Host Family

I dag blir det pa svenska eftersom jag behover kanna att nagot i mitt liv ar som det brukar vara.

I gar kom jag till Rampur, som ar den lilla byn dar jag ska bo de kommande fyra manaderna. Inne i "stan" finns som ni marker ett internet cafe sa att jag an halla er lite uppdaterade kring vad som hander. Tyvarr gar strommen i detta land ungfar varannan timma sa det ar lite opalitligt, men sa ar det me nastan allt har. "Nepali time" ar ett uttryck jag blivit tvungen att lara mig och det gar att aplicera pa i princip allt. Nepali time innebar att om man bestammer att ses n specifik tid, sagt 16.00 sa kan personen man bestamt med dyka upp en timme tidigare, en timme senare eller inte alls. Det fungerar ofta ok men ar enormt frustrerande om man ska med en buss, ett flyg eller om man bara ar svensk och van vid punktlighet.

Familjen som jag bor hos ar bra men det ar stor skillnad mot ett svenskt hem, saklart. Familjen bestar av mamma (ama), pappa (baba) och 8 barn, plus nagra fler slaktngar som jag inte helt lyckats ta reda pa vilka de ar och som inte verkar bo dar utan bara hanga dar som dagarna. En av dottrarna ska bli engelsklarare sa hennes engelska ar bra, aven tva av hennes syskon pratar bra engelska medan resten av familjen forsoker prata nepali med mig. Viktiga ord jag lart mig ar rambro=bra och mito=gott.

Idag skulle skolan ha borjat men i gar kvall bestamde regeringen att det skulle vara helgdag idag pa grund av en muslimsk hogtid. Forutseende ar inte nepalesernas starka sida... Istallet har jag och en brittisk tjej, Eleanor, varit pa barnhemmet som ligger i anslutning till skolan och hjalpt till med laxor. Det var intressant men det ska bli kul att borja undervisa.

Hos den familj jag ar hos nu ska jag vara kvar i tva veckor, sedan ska jag byta familj och borja undervisa i munktemplet i stan, det blir intressant. Kanns skont att ha en annan vasterlanning att umgas med eftersom allting ar sa annorlunda har. Eftersom Sverige och England ar valdigt lika sa har vi mycket att prata om och manga jamforelser att gora. Nagra av de storsta skillnaderna mot i Sverige ar sangen, duschen och varmen. Sangen har ar alldeles for kort, stenhard och har ett stort myggnat ovanfor sig. For att kunna sova i varmen sa har man en hogljudd flakt pa hela natten (om inte strommen har gatt). Duschen ar i ett skjul bredvid toaletten. Toaletten ar ett hal i marken och duschen en slang genom ett hal i vaggen, slangen ar i midjehojd och vattnet ar sjalvklart iskallt. Att vattnet ar iskallt gor mig ingenting, det ar faktiskt det jag ser fram emot mest varje dag. Vi hade 5 grader igar och idag tror jag det ar annu varmare sa en kall dusch ar precis vad man behover. Jag tror aldrig jag har svettats sa mycket som de har senaste tre dagarna i Chitwan och Rampur. Det ar inte bara hett utan det ar dessutom valdigt fuktigt vilket gor att man ar konstant blot. Langtar efter svensk sommar...

Under den senaste veckan tror jag att jag har gatt ner flera kilo, eftesom kosten ar sa annorlunda mot den i Sverige. Har ater man Dalbath som ar ris med linssas, ibland har man aven gronsake till sin dalbath. Dalbath ar den ideala maten efterosm den tydligen passar bra som frukost, lunch och middag! Risfalten ar manga har och familjen forsorjer sig sjalva pa ris, potatis, gronsaker buffalo och get.

Jag ska forsoka ta mycket kort. Eftersom internet ar langsammare har an det var i Sverige for tio ar sedan sa tar det en evighet att lagg upp bilderna. Jag ska fosoka lagga upp lite bilder i vecka anda sa att ni far se hur skolan och familjens hus ser ut.

/Sabina